Talmannen Andreas Norlén har besökt Tornedalsskolan

Sveriges Riksdag
Foto Melker Dahlstrand

Riksdagen är Sveriges högst beslutande instans i vårt statsskick och riksdagsledamöterna är folkets främsta företrädare. I Sveriges parlament sitter 349 riksdagsledamöter, åtta partier är representerade från 29 valkretsar. Riksdagens uppgift är att stifta lagar, besluta om statsbudgeten, kontrollera regeringen och välja statsminister.

Talman Andreas Norlén
Foto Anders Löwin/Sveriges Riksdag

Skolans aula var välfylld när riksdagens talman Andreas Norlén besökte skolan måndag den 16 september, anledningen till besöket var att demokratin fyller 100 år och det vill riksdagen uppmärksamma runt om i Sverige.

Talmannens uppgift är att leda och organisera riksdagens arbete, han är opartisk och partipolitiskt neutral i sin roll och deltar inte i det politiska riksdagsarbetet. Det är den högsta post en person kan väljas till i Sverige och han får representera riksdagen i olika nationella och internationella sammanhang. I uppdraget ingår också att lägga fram förslag till ny statsminister då det varit riksdagsval.

Anderas Norlén tillträdde som talman förra hösten och det blev en tuff start eftersom vi hade ett riksdagsval och det tog extra lång tid med många samtal med partiledarna eftersom partierna hade svårt att komma fram till hur de skulle samarbeta, innan riksdagen kunde rösta och godkänna talmannens förslag.

Talmannen berättar att i år fyller demokratin 100 år och genombrottet kom i och med den nya regeringsform som antogs år 1809, enväldet bröts och makten skulle delas istället.

Under 1800-talet förändrades samhället mycket, nya tankar om medborgarskap, en ny tvåkammarriksdag år 1866. Människorna började ifrågasätta, organiserade sig och ställde krav. Folkrörelserna tog fart, utbildning blev viktigt, teknikutveckling och rösträttsföreningar.

År 1884 väcktes den första motionen om lika rösträtt för kvinnor och män men det tog tid, första valet med allmän rösträtt för män skedde år 1911.  

24 maj 1919 tog riksdagen beslutet att ändra grundlagen så att även allmän rösträtt skulle gälla för kvinnor och när riksdagsvalet hölls år 1921 röstade både män och kvinnor.

Talmannen berättade också hur rösträtten har utökats. Till exempel fick fängelseinterner år 1937 rösträtt och år 1945 fick personer som gått i konkurs eller fått socialbidrag rösträtt. Mellan åren 1965-75 sänktes rösträttsåldern successivt till nuvarande 18 år och begreppet omyndig togs bort ur lagstiftningen år 1989.

Talmannen avlutade sitt framförande med att framhålla att vi måste värna om vår demokrati och inte ta den för given.

Andreas Norlén i samtal med några elever
Foto Peter Mariin

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *