Klimatsmart semester

Startar tidigt på morgonen den 17/6 och väljer att trampar finska sidan mot Ylitorneå ända till Karesuando och där över på svenska sidan för övernattning i min stuga. Därefter fortsatt cykling på svenska sidan till Kiruna, Abisko och Narvik. Strapatsen blir över 600 km genom tre länder från Bottenviken till Atlanten.

Under presenning mot Pello

Första etappen går alltså mot Ylitorneå. Tanken är att jag skall sova över i stugor och har därför inte tagit med mig tält. Dock visar det sig att det var svårare än förväntat att hyra stuga eftersom laxfisket startat och den första dagen får jag trampa till Pello, 120 km, för att få sovplats. Även vädergudarna var väldigt varierande under dagen och visade ett brett spektrum av väder. Allt från sol till åska och regn vilket försvårade cyklingen. Presenningen kom väl till pass att krypa under under skyfallen.

Pello i härligt kvällsljus

Nästkommande dagar på min cykeltur tar jag mig till Kolari och fortsätter några mil till för att hitta sovplats. Denna gång i Äkasjokensuu, där en skola byggts om till vandrarhem. Oturligt nog fanns bara ett rum med fem bäddar för 56 euro men jag lyckades få en sängplats för 20 euro. Vandrarhemsägaren såg nog min desperata blick och förbarmande sig över mig.
Morgonen därpå fortsatte jag mot Muonio och och övernattade i en liten stuga i utanför Kätkesuando/Sonkamuotka.

Ensam i en stuga med vedeldad bastu och ingen el. Uthyraren körde mig dit och kom och hämtade mig morgonen därpå vid 8.00, som vi kommit överens om. Under natten hörde jag, till min fasa, att det började regna. Efter kaffe och fika hos uthyraren var det bara att dra på regnkläderna och börja trampa 6 mil mot Karesuando och Mertajärvi och stugan.
Regn hela vägen till Karesuando, finska sidan. Stannade upp för en liten inhandling av två cider som jag tänkte fira Midsommar med. Aldrig har väl stugan varit mer kär när jag äntligen nådde den Midsommarafton vid 15.00 tiden. Middag blev inte speciellt exklusivt utan bruna böner med bacon, cider, jordgubbar och en härlig säng medan regnet fortsatte falla mot plåttaket.

Stugan aldrig så välkomnande

Midsommardagen och söndagen den 23/6 var det idel regn vilket passade bra som två vilodagar. Måndagen den 24/6 blev det dock dags att packa cykelväskorna igen. Denna gång skulle jag trampa på svenska sidan till Vittangi. och sova på campingplatsen där. Jag såg framemot att äta på Vittangis lokala pizzeria. Färden gick riktig bra och många sträckor var nerförs vilket underlättade. Till min stora sorg hade pizzerian slagit igen och istället fick det bli mat från butiken i form av potatissallad, rostbiff och tomat.


Dagen därpå trampade jag mot Svappavaara och Kiruna. En liten paus vid Suptallen väckte många minnen från tiden när jag gick gymnasiet på Hjalmarlundboms skolan och många helger for hem till byn och åter till Kiruna på söndag. Vägen från Svappavaara mot Kiruna var förfärlig med liten väggren och tung trafik samt enbart uppförsbackar, kändes det som. Jag blev otroligt trött och gick många sträckor. Vinddraget och dammet från de stora lastbilarna var riktigt läskigt tidvis och ibland kände jag t.o.m grus i munnen. Skönt att komma fram till Kiruna och se Stadshusets torn i horisonten. Härligt att kunna sova i min brors och hans frus lägenhet. Efter dusch och mat i form av efterlängtad pizza, en kort cykeltur till centrum för att se skalet av Stadshuset och innerstan innan det flyttas eller blir otillgänglig för besök. En känsla av vemod infann sig när jag lämnade centrum.

Det sista som fanns kvar av Kiruna stadshus

Sista etappen startade jag den 26/6 redan kl 6.00 på morgonen. Allt för att hinna så långt som möjligt innan trafiken kom i gång. Resan på morgon sidan gick riktigt bra och vädret var OK men bara 6 grader varmt och efter vägen var jag tvungen att ta på mig både regnbyxor och fleecetröja eftersom det också började blåsa mer. Sträckan från Kiruna till Abisko är ca 9,5 mil och jag beräknade att det skulle ta hela dagen.

Lapporten, vy från Abisko

Vyerna var fantastiska och otaliga bäckar och Jokkar som jag körde över var också ett härligt inslag och också lämpligt för en liten rast för fotografering och vila. Dock tilltog trafiken, som jag befarat, men också vinden ökade i styrka. Tyckte att vinden kom från alla olika riktningar samt trafiken som ibland susade förbi allt för nära vilket var obehagligt. Kom äntligen till Abisko vid 15.00 tiden mycket trött och hungrig. Härligt att checka in på ett rum i Abisko turistförening som jag verkligen kan rekommendera. Efter bastu och middagen en skön välbehövlig nattvila.

Tanken var att jag skulle fortsätta till Narvik men vind på 16 sekundmeter och mer i byarna samt snöblandat regn gjorde att jag i stället valde att åka buss till och från Narvik och åter till Abisko för ytterligare en natt. När jag for med bussen över ”Björnefjäll” och ner mot Narvik var jag glad att jag valt bussen. Regnet och vinden tilltog och det var skönt att sitta i en buss. Lunch och vandring i Narvik samt känna på Atlantens vatten åter tillbaka till Abisko för övernattning.

Narviks hamn och Atlanten

Eftersom cykeln inte gick att ta hem på tåget fick jag lämna den i Abisko, i deras vallabod för avhämtning i höst.
Resan fortsatte dagen därpå, denna gång söderut, med tåg till Luleå och buss till Seskarö vägskäl där jag sista biten fick skjuts med bil hem och egen säng. Lite bittert känns det att jag inte kunde ta mig till Narvik hela sträckan på egen maskin men det bli väl fler gånger och om inte annat blev det en härlig upplevelse, mycket bra stresshantering och inte minst en ”Klimatsmart semester” att rekommendera.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *